Nej, vi behöver inte Ärna som flygplats i Uppsala

Vi som bor i Börje utanför Uppsala har länge protesterat mot planera på att göra gamla F16, Ärna, till en civil flygplats. Avgörandet ligger hos regeringen, som i dagarna skickat ut en snabbremiss till bland annat Uppsala kommun.

Vi som helst vill slippa har skapat en namninsamling mot planerna:
http://namninsamling.se/index.php?sida=2&nid=7120

Länken har mejlats runt i bygden – och idag kom en katt bland hermelinerna i form av ”Hans” svar:

”Alla

Jag tycker det vore kanon med civilflyg på Ärna. Tänk att kunna cykla till flygplatsen… Tänk också på att det är för framtiden. Ett beslut idag har kanske som störst betydelse om 15-20 år. Jag varken hoppas eller tror att utvecklingen ska stå stilla eller gå bakåt. Hoppas istället att avstånden ska vara korta i framtiden. Och att vi ska ha möjlighet att resa och träffa människor.

Det är väl att svära i kyrkan, men det kan ju vara bra att tänka efter – eller utanför boxen – eller vad man vill kalla det.

Hälsn

/Hans, fd Börjebo”

Jag var bara tvungen att skriva en replik:

”Utan att veta vem du är Hans, så ska jag komma med en gissning. Du är född i början av 50-talet när miljöförstöring var ett okänt begrepp. Du tillhör den generation som hela tiden fått det bättre genom att låna från framtiden – både vad gäller ekonomi och miljö. Eko-mat och KRAV-märkning tycker du är fånigt, utan det handlar om att maximera avkastningen, nu.

Men faktum är Hans, att vi befinner oss vid ett vägskifte. De som föds eller är unga nu kommer för första gången på länge att få det sämre än tidigare generationer. Mindre i plånboken och med ett berg av miljöproblem att ta hand om. Det är sant.

Jag erkänner villigt att jag är självisk som inte vill bli störd av flygbuller under dygnets alla vakna timmar, eller få flygfotogen och avgaser rakt över mina barns skola och förskola. Men debatten om Ärna är så mycket större än så. Behöver vi ytterligare en flygplats, med allt det innebär av ökad trafik och fossila utsläpp? Det uppvägs knappast av att du kan cykla till flygplatsen. Jag tror de flesta resenärer dessutom väljer andra transportsätt med tanke på resväskor och reskläder.

Det tar 20 minuter med tåg till Sveriges största flygplats, Arlanda. Där finns visserligen inte lågprisflygen. Men, vi i generationen som kallar oss medvetna konsumenter, vill vi verkligen flyga med flygbolag som Ryanair, om vi nu måste flyga? Jag kan säga dig att affärsresenärerna kommer sky lågprisflygen som pesten. Ett inställt möte kostar mycket mer än att betala ”fullpris” för flygbiljetten. För faktum är, Ryanair och de andra är knappast kända för att ta hand om sina passagerare. En lång rad tidningsklipp kan du tex läsa här:
http://knyt.se/?s=Ryanair

Jag tror att det är du, Hans, som måste tänka utanför din egen låda. Du är en produkt av din tid – och den tiden är inte vår framtid. Tänk grönt!

tycker,

Anders Nyman”

Konsumentvägledar-inspiration

I fredags var jag nedbjuden till Motala av konsumentvägledaren Malin Wahlberg, som anordnade en länsträff för Östergötlands konsumentvägledare. ”Vi brukar bjuda in någon som kan komma och prata under ca två timmar på förmiddagen; någon som är inspirerande och arbetar med frågor som berör oss”, skrev hon och undrade om jag var intresserad.

Det var jag förstås. Inte bara för att få en chans att berätta om Knyt.se-projektet och hur jag som något slags mellanting mellan aktivist, vägledare och journalist arbetar. Utan även för att få höra de lokala konsumentvägledarnas verklighet.

Det visade sig att det bara var någon av de tio som hade juristutbildning i grunden. De flesta hade kommit in i yrket på omvägar, och många satt både ensamma och var bara vägledare på deltid. Varför jobbade de kvar? Jo, för att det trots allt gav så mycket att kunna hjälpa människor, även om det kändes tungt ibland.

Tid för förebyggande arbete var det knappt någon som hade, utan det handlade bara om att ta hand om de ärenden som kom in. Vissa hade fasta telefontider, andra hade linjen öppen hela dagarna och vägledarjobbet flöt ihop med övriga uppgifter på kommunen. Syftet med vägledningen var förstås att hjälpa konsumenten hjälpa sig själv, men alla erkände att de ibland också agerade som ombud för konsumenten.

Bluffakturor mot företagare är något jag själv slåss mot. Glädjande var att höra att ingen hade en officiell policy som sade att de absolut inte hjälpte företagare som hörde av sig med frågor om bluffakturor eller vilseledande försäljning.  Tvärtom så hjälpte de så gott de kunde. Tidigare i år blev jag rätt sur på Falun, som enligt egen utsago inte ens gav företagarna tips om var de kunde få hjälp.

Vi pratade även lite sociala medier, Facebook och Twitter. De flesta sade väl att de hade fullt upp utan att göra mer reklam för sin verksamhet, och tog det inte en väldig tid att hålla en Facebooksida uppdaterad? Men det behöver det inte göra – och det är bättre att gå ut med förebyggande information än att ta hand om lurade efteråt. Bra kontakt med lokaltidningen är ett måste, menade jag. I media kan även hopplösa fall få rätt, och det är guld värt som varningsplattform. Men kräv att få korrläsa citaten, varnade flera vägledare som fått se sina råd förvandlas till felaktigheter.

Jag lämnade Motala med två tankar. För det första, hur mycket av deras kommunfinansierade verksamhet kommer finnas kvar om det införs ett nationellt konsumentvägledningsnummer, som föreslagits i en utredning? Knappast något alls. Och för det andra: Med hjälp av modern it-teknik, tänk vad mycket bättre de skulle kunna samverka och dela erfarenheter med varandra. Som jag förstod det nu så lyfte de ibland luren och ringde varandra för att be om råd, men det var allt. Informationsdelning är ju precis vad syftet med Knyt.se är.

/Anders Nyman

Blåslampan 2012


Igår var jag på Sveriges Konsumenters och Råd & Röns seminarium och prisutdelning av konsumentpriset Blåslampan. För oss konsument-”nördar” är det höstens konsumentsammankomst, där både konsumentvägledare, folk från Konsumentverket och andra konsumentintresserade från företag och organisationer dyker upp.

På seminariet pratade bland annat Joel Dahlberg, författare till böckerna Bankbluffen och pensionsbluffen, och finansmarknadsminister Peter Norman, som höll med om all kritik Joel riktade mot bankerna.

”Alla tjänar på att betala med kort”, säger bankerna enligt Dahlberg. Men mest bankerna själv, visade han genom att i SEB:s ”välj rätt kort”-snurra skriva in att han ville att pengarna skulle dras direkt från bankkontot. Förslaget, efter att en rad andra punkter fyllts i? Han rekommenderades bankens dyraste kreditkort, som både har en hutlös årsavgift och kostar handlarna en massa extrapengar i avgifter.

Aktivt förvaltade fonder är både sämre och har 3-4 ggr högre avgift än indexfonder, berättade Dahlberg också. Sverker Olofsson, som var moderator, kommenterade boken Bankbluffen med att alla borde läsa den – men att han själv sov sämre efteråt.

Peter Norman sade att han hade ett allmänt uppdrag att stärka konsumenten på producentens bekostnad. Han berättade bland annat att de tillsatt en utredning för att se över försäljningen av finansiella tjänster. Själv tycker han att muntliga avtal över telefon – när det gäller den typen av tjänster – borde ersättas med ett krav på skriftliga avtal.


I en paneldebatt med Veronica Palm (s), Gunvor G Ericsson (mp), Anders Wijkman och Jenny Sonesson (Fp) – konsumentministerns sakunnige, var alla överens om att det pratades för lite konsument i politiken. Konsumentpolitiken måste få högre status!

Jenny Sonesson lovade att det skulle införas ångerrätt även vid gatuförsäljning. Ericsson frågade sig om sms-lån verkligen var nödvändiga för våra liv, och efterfrågade ett förbud.

MiljöministerLena Ek dök upp för att avslöja vinnaren av Blåslampan.

Först presenterades de fyra nominerade…

…och sedan avslöjades att Egen El fick priset för sitt arbete med att få folk att börja producera egen el. Johan Ehrenberg tog emot och tackade. Läs mer om motiveringen här >>

/Anders Nyman, Knyt.se

Gräv12


Gräv12 i Malmö 23-25 mars. 800 grävande journalister, intressanta seminarier, trevligt mingel och hejdundrande fest. Och ett antal vinnare av Guldspaden, Sveriges finaste pris. Åtminstone om man är journalist. Och då blir man så här glad.

Här är en bildkavalkad, mest från Guldspadegalan och de lyckliga vinnarna.

Om någon inblandad till äventyrs vill ha en av bilderna i orginalformat, dra iväg ett mejl till info@knyt.se. Annars hoppas jag att vi ses på Gräv13 i Göteborg!

/Anders Nyman

Lära gymnasieungdomar konsumentvett

Det ringde på mobilen i torsdags förmiddag. – Hej, det är från Konsument Uppsala. Vi tänkte visa en del av Plus-programmet innan jul, där du och Åsa visar fällor på nätet, i föreläsningarna vi ska ha för stans gymnasieklasser. Vi får dock inte dvd:n vi fått att fungera – kan du hjälpa?

Självklart kunde jag det. Jag hoppade in i bilen och drog in till stan innan lunch. Det var mest en gammal dator med en dvd-spelare som inte gillade när man hoppade framåt på skivan, visade det sig.

Jag fick samtidigt se lite av biblioteket bakom kulisserna, och blev bjuden på lunch. Kul att snacka konsumentfrågor med ”kollegor” – jag sitter ju mest ensam annars.

För övrigt anser de liksom jag att SR P4 Uppland bör satsa på ett konsumentprogram i radion. Konsumentvägledarna ställer upp, jag ställer upp – det skulle kunna bli en halvtimme varje vecka där vi tog upp aktuella ämnen och slog ned på skojare att se upp för. Andra P4-kanaler i landet gör det!

/Anders Nyman

Ny annonsbluff på Facebook

Facebook fortsätter att servera mig oseriösa och bedrägliga annonser. Dagens alster kan ses här bredvid, med texten:

”500 kr/hour Part-Time Job
t7track.com
We are looking for candidates in Sweden – Earn 500 kr/hour + Part Time. (Positions: 7 Left)”

Ett klick leder till vad som ser ut att vara en nyhetssida på engelska:
http://fdxnewsonline.com/business/index-16237.php?c1=FB&c2=SWM&c3=0410&c4=

Under loggor från bland annat Sky News och BBC kan man läsa:

”Kelly Richards from Stockholm never thought that she would, until curiosity got the best of her and she filled out a simple online form. Before she knew it, she discovered her secret to beating the recession, and being able to provide for her family while at home with her three children.

I read Kelly’s blog last month and decided to feature her story in our local job report. In our phone interview she told me her amazing story. ”I basically make about 30,000 kr – 40,000 kr a month online. It’s enough to comfortably replace my old jobs income, especially considering I only work about 10-13 hours a week from home”

”Artikeln” länkar till Home Wealth Solution:
https://homeworkingconnection.com/

Nyhetssidan är fejkad. Hur man än klickar hamnar man på sidan ovan. Båda domänerna är anonymt registrerade, det vill säga det är omöjligt att se vilket företag eller person som registrerat dem.

På Home Working Connection lockar ”Barry M. och Marybeth W. med hur mycket pengar de tjänat. Man uppmanas fylla i sina uppgifter och registrera sig för att börja tjäna pengar redan idag:

”You can make money online working from the comfort of your home”, och ”All you need is basic typing skills and internet access to start your own successful online business”.

En röd knapp vid anmälningsformuläret fortsätter på spåret som börjades i annonsen, att erbjudandet är begränsat, att man ska skynda sig och ”check availability” – dvs se om det finns lediga platser kvar.

Fyller man i sina uppgifter hamnar man på en sida där man uppmanas fylla i sitt kontokortnummer och betala 1,95 dollar, för att verifiera att man är en riktig person. Villkoren fortsätter:

”Upon payment, you’ll receive instant access to your very own website for a 5-day trial-enrollment. After your trial-enrollment expires, in order to keep your website active and available on the internet, you agree that your card will be charged $29.95 per month for hosting and maintenance. There are no hidden fees and no long-term contracts. You may cancel anytime simply by calling our office toll-free at (888) 230-7531.”

En fejkad timer räknar ner – laddar man om sidan börjar den om på fem minuter.

Googlar man ”Home Working Connection” hittar man flera varningar, bland annat denna sida:
http://www.workathometruth.com/not-recommended/2011/08/23/home-working-connection-review-of-red-flags/

Hur Facebook kan tillåta denna typ av annonsörer är för mig en gåta. Antagligen för att de betalar, och att de som luras skäms för mycket för att anmäla dem.

/Anders Nyman

Polisanmält företag får annonsera på Facebook

- Vi har polisanmält företaget redan för flera år sedan. Det säger Maria Gustafsson på Läkemedelsverket angående Super Center, som säljer det farliga bantningspillret Instant Slim via annonser på Facebook. – Säljaren är medveten om vad produkterna innehåller.

”Glöm alla misslyckanden! Våga leva!”. ”Ingen diet! Ingen extra motion! Effektivt resultat!” Löftena på instantslim.se dit annonsen på Facebook länkas är anmärkningsvärda – och vilseledande marknadsföring. Lika häpnadsväckande är att Super Center AB i Lund är väl medvetna om att Instant Slim innehåller de förbjudna och farliga läkemedelssubstanserna – men ändå vägrar sluta sälja medlet.

Maria Gustafsson är apotekare på Läkemedelsverkets avdelning för kontroll av narkotika & olaglig läkemedelshantering: – Det är ett brott mot läkemedelslagen att sälja kosttillskott som innehåller läkemedelssubstanser, som till exempel sibutramin.

o Men kan man veta att alla partier av kosttillskottet verkligen innehåller substansen?

- Nej. Men om vi har analyserat en produkt som heter Instant Slim och hittat sibutramin så anser vi att det är ett brott mot Läkemedelslagen att sälja den produkten. Annars så skulle man vara tvungen att analysera varje enskild tablett.

Maria Gustafsson berättar att de lämnat över fallet med Super Center till polisen redan för flera år sedan, när företaget fanns i Örebro. Själva har de bara möjlighet att vitesförelägga företag för att få stopp på försäljningen.

Hon säger att det kan vara svårt att stoppa företag som inte frivilligt slutar med försäljningen. – Det är många som säljer av okunskap. När de får reda på de negativa biverkningarna slutar de sälja. Vägrar de däremot är det inte helt lätt. Då krävs att vi lämnar över det till polisen.

Super Centers ägare gör reklam för det förbjudna pillret på sin Facebooksida den 10 augusti i år.

Fortsättning följer…

Oseriös annons – farligt bantningsmedel

En annons på Facebook gör reklam för bantningspillret Instant Slim. Det har vid analys visat sig innehålla läkemedelssubstansen sibutramin, som dragits tillbaka på grund av biverkningar. Läkemedelsverket varnar nu för användning av produkten. Instant Slim säljs av Super Center AB, med boxadress i Lund.

”Öka ämnesomsättningen. Bli smalare om lår & mage. Gå ner i vikt 4-10 kg. Läs mer. Köp nu.” Så lyder annonsen som syns i olika upplagor på Facebook. Annonsen är länkad till sidan www.instantslim.se, som kallar produkten för ”årtusendets bästa bantningspiller”.


Sidan toppas med en smal tjej som gör tummen upp. I sidhuvudets bilder kan man läsa ”Glöm alla misslyckanden! Våga leva!”. ”Ingen diet! Ingen extra motion! Effektivt resultat!”. I den sökbara texten är dock löftena lite vagare.

Instant Slim påstås vara ”växtbaserade bantningspiller som använts att öka fettförbränningen, minska aptiten och sötsuget så att du inte blir lika hungrig, äter mindre och påskyndar viktminskningen.”

Inga naturprodukter
När Läkemedelsverket i somras analyserade nio olika bantningsprodukter som såldes på internet fann de läkemedelssubstansen sibutramin i varierande mängder.  Det trots att produkterna marknadsförs som ”naturprodukter”.

Sibutramin ingick tidigare i det receptbelagda läkemedlet Reductil, som drogs in förra året på grund av konstaterad risk för hjärtinfarkt och stroke vid längre tids användning. Under tiden det var godkänt avråddes kvinnor som var eller planerade att bli gravida, liksom de som led av psykisk sjukdom eller hjärtsjukdom.

Biverkningar som kan upplevas om man tar sibutramin är t.ex. kraftig hjärtklappning, illamående, huvudvärk, yrsel, förstoppning och sömnproblem.

I pressmeddelandet från 8 juli skriver Läkemedelsverklet:

”Att sälja preparat med läkemedelssubstanser som inte är godkända, kan vara ett brott mot läkemedelslagen. Läkemedelsverket arbetar för närvarande med ärenden som rör produkterna nedan.”

Företaget som säljer
Bakom hemsidan står företaget Super Center AB, med säte och boxadress i Lund. Sonja-Stojanka Grbovic är styrelsens enda ledamot. En kvinna född 1991 är suppleant.

Företaget driver också Skin Renew Center på Drottensgatan 4 i Lund. Renew Center erbjuder bland annat läppförstoring, permanent hårborttagning och andra skönhetsbehandlingar. Länkar från skinrenewcenter.se leder till superslim.se och superprivate.se, som leder till samma webbplats som säljer band annat bantningsmedel och bröstförstoringsprodukter. Ett exempel:

”Blixtsnabbt Smalkrämen främjar hudabsorption och tränger in i de fettlager som finns under huden. När den tränger in i fettlager, försvagar den fettcellernas vävnad så att fettcellen lättare kan avlägsnas av kroppens egna processer.”

Fortsättning följer…

Ovälkomna kalsonger och strumpor?

Nicke Nordmark, reporter på SVT:s Uppdrag Granskning, twittrade häromdagen till Åsa Avdic på SVT Plus:

@asaavdic Känner ni igen företaget Underwear by Courlux? Har fått räkning på 215 kr, inkl påminnelseavg. Men jag har aldrigt beställt nåt.

Ovälkomna prenumerationer på strumpor och kalsonger var på tapeten för ett par år sedan. Jag googlade namnet och hamnade på www.underwearbycourlux.com/se/, där man kan läsa i sidfoten:

”Marknadsförs av Courlux International S.A, Route de la Broye 117, 1623 Semsales. Switzerland”

Den svenska kontaktadressen till kundtjänst fick dock en klocka att ringa: ”Box 1601, 183 16 TÄBY”. Ovälkomna underkläder och Täby, hörde inte det ihop?

En sökning på boxadressen gav en lång lista på varumärken:
- Bamboo by Courlux
- Evita
- FlexiFront
- Front International
- Louis Vital
- Socks for her
- Socks International
- Stella Lady

De flesta hade kundtjänst via sidan kundinfo.se. Domänen är registrerad av Silverhuset E.V. Holding AB (556486-3172), och hade en kontaktmejl som slutade på @silverhuset.se. På hemsidan kan man läsa:

“Silverhuset erbjuder sedan många år olika tjänster till europeiska postorder- och e-handelsföretag”.

Allabolag.se visade att Silverhuset ingick i en koncern:

Koncernmoder:  ITH Scandinavia AB
* Silverhuset E.V. Holding Aktiebolag  556486-3172
* Silverhuset Trading AB  556595-2198
** ITH International Trading House Sweden AB
Utländsk majoritetsägare: ITH EUROPE SA, LUXEMBURG

I styrelsen för de fyra svenska bolagen sitter Hans Gösta Lagergren, född 1949 och boende på Djursholm.

ITH? Jag googlade, och kom till denna sida:
http://www.yasni.de/jean-luc+schaeffer/person+information

där en Jean-Luc Schaeffer knöts ihop med: 
ITH Europe SA (Postal code: 1417, City: Luxembourg, Country: Luxemburg)Courlux (Europe) SA (Postal code: 1931, City: Luxembourg, Country: Luxemburg)

ITH lät bekant. En sökning i Cints nyhetsarkiv hittade denna nyhet:

 KO kritiserar ITH och Naturex  2005-01-13 15:58
Både ITH och Naturex har i strid med lagen skickat ut produkter till konsumenter utan att dessa har beställt några, krävt dem på betalning samt registrerat dem som medlemmar med abonnemang på fortsatta leveranser. Båda företagen har nu förbjudits att fortsätta med denna verksamhet, skriver KO i ett yttrande. Det handlar om underkläder och strumpor samt hälsoprodukter.

En kommentar skriven på Testfakta i december 2008 visar att problemen verkar ha fortsatt:

”VARNING!!! För Courlux International SA!!! De säljer produkterna EVITA, LACE; FRONT; NATUREX; SOCKS BY COURLOX, SOCKS FOR HIM; SOCKS FOR HER, FLEXIFRONT, STELLA LADY, AROS SOCKS; COMFORT SOCKS; DENTALLY, BIOVITEC LOUIS VITAL MM…. Finns det någon koppling till Centurion??? Är också ett Schweiziskt bolag som är totalt oseriösa, det går aldrig att komma fram utom på deras dyra betalnummer där det inte går att säga upp abonnemangen. På hemsidan måste man logga in och där fungerar inte inloggen så inte heller där går det att säga upp!!! Har fått inkasso från dessa skojare på produkter jag aldrig beställt!!! Jag har spårat bolaget ut till Täby där de jobbar under namnet ITH som är samma bolag som var med på insider för några år sedan och fick vite av konsumentverket…”

”Kalsongbolaget Front ville ge mig massa kalsonger”, skriver bloggen TERRORLUREN samma datum:

”Sen förklarade hon att jag hade blivit utvald att få gratis kalsonger hemskickade. Detta för att fira att de hade fått in en ny design de ville promota. Jag kunde få välja mellan boxer- och vanlig modell. Samtidigt försäkrade hon att det absolut inte va ett försäljningssamtal.”

I en av kommentarerna kan man läsa:
”Hej, kan säga att Front var med på insider för några år sedan just för att de var så oseriösa och erbjöd gratisprodukter som sedan kostade porto… plus att man blev abonnent. De klarade sig genom att flytta bolaget till Schweiz och ändra om på lite namn samma ägare men istället för ITH så heter nu bolaget Courlux International SA ”hjärtat i luxemburg” dit pengarna smugglas ut för att undvika svensk skatt för ägaren. De kör dock lika fula metoder idag men kör mer i östeurpa idag där kontrollen inte är lika stor från konsumentverk men de har ruggigt mycket klagomål i Tjeckien för att de lurar fattiga människor med fula erbjudanden. Produkter de säljer är FRONT, Evita, Body, Lace, Socks for him socks for her, biovitec, louise vital, flexifront, stella lady mm. bojkotta denna skojare som driver detta bolag han har blivit snuskigt rik på att lura människor!!!”

Stämmer det? I en tråd på Flashback 2004 hittar jag ett citat från Insiders hemsida:

”Front är alltså ett blufföretag – men det märkliga är att det inte drivs av ljusskygga personer, utan av hedervärda medborgare från Djursholm och Stocksund. En av dem är advokat på en välrenommerad byrå i Stockholm. I bolagets styrelse fanns tidigare en känd svensk London-advokat med skatterådgivning som specialitet. Och bland de anställda återfinns en av de mest kända svenska dokusåpakändisarna. Robert Aschberg konfronterar de skumma kalsongföretagarna på kontoret i Täby.”

Det låter bekant, men är det samma som Courlux International S.A.? Googlar och hamnar på denna sida:

Company Courlux International S.A.
Former names ITH International Trading House S.A.
CH Number CH21735319301
Address Route de la Broye 117 1623 Semsales

Vem som äger företaget står inte, men ett namn som nämns på sidan är Odd Nyström, som 2008 söker en grafisk formgivare till International Trading House AB i Sverige. I annonsen kan man för övrigt läsa: ”Vi är idag ett 30-tal anställda och har en omsättning om ca 100 miljoner.”

Konsumentverkets diarium är numera tillgängligt via webben, dock bara med anmälningar sedan årsskiftet. Varken Courlux eller några av varumärkena ger några träffar, och inte heller i Konsument Europas diarium.

Som vanligt vid telemarketing hänger mycket på säljarnas ärlighet. Många är de företag som fått sitt varumärke sänkt av egna eller inhyrda säljbolag som ”fulsålt”. Av bristen på klagomål i år verkar dock ITH/Courlux ha läget bättre under kontroll än då det begav sig.

Hur kunde då Nicke Nordmark få en faktura på något han aldrig beställt? Ja, det återstår att se. Han har dock tidigare varit kund hos Front.

Har du drabbats av oseriösa kalsong- eller strumpföretag? Kommentera gärna!

/Anders Nyman

P.S. Företaget Din-K Collection AB i Uppsala förelades nyligen av Konsumentverket att ”vid marknadsföring på distans av prenumerations- eller abonnemangstjänster avseende strumpor eller andra kläder klart och tydligt informera konsumenterna om att det är fråga om återkommande postförsändelser samt att dessa försändelser kostar pengar”. Föreläggandet är förenat med ett vite på 500.000 kronor.
http://www.unt.se/ekonomi/viteshot-mot-strumpforsaljare-1431250.aspx
http://www.unt.se/uppsala/quotgratisquot-kalsonger-blev-inkassofall-307283-default.aspx

Vad göra när elpryl går sönder?

Jag drog ur laddaren till LED-arbetslampan igår – och höll på att få skalet på batterieliminatorn i handen, medan resten satt kvar i uttaget. Med transformator och andra strömförande delar synliga. Jisses!

Efter att försiktigt ha dragit ut resten konstaterade jag att skalet spruckit ojämnt runt om längs skarven där den var ihopsatt. Vad hade hänt? Hade jag tappat den i golvet tidigare? Var det något materialfel? Eller hade den blivit överhettad och spruckit av den anledningen?

Lampan, CoTech 36-2421 60 LED Rechargeable worklight från Clas Ohlson, var inte direkt ny, även om samma modell fortfarande säljs. Jag har säkert haft den  i två år, så den kan ju ha fått sig sina smällar. Men ska verkligen strömförande delar bli synliga på det sättet ändå? Och vad gör man som konsument i ett sånt här fall?


Jag ringer Clas Ohlsons kundservice, och blir kopplad till elektrikerna på verkstaden. Killen som svarar säger ”oj, sånt ska inte kunna hända” – och det oavsett om man tappat den eller inte. ”Det där måste jag informera våra tekniker om på vår inköpsavdelning, sånt där får inte hända”.

Han frågar var min närmaste Clas Ohlson-butik är, och ber mig lämna in den dit så ska jag få en ny laddare.

Fortsättning följer!

/Anders Nyman