Hård kritik mot Agria efter Plus-inslag

I gårdagens Plus fick vi höra om Kajsa, som tvingats avliva sin hund som fått cancer. Hon hade den livförsäkrad hos Agria, och ringde två gånger för att fråga om råd. Hon fick svaret ”gör det som är bäst för hunden så tar vi det andra sedan”. På veterinärens inrådan avlivades sedan hunden, och han skriver  i intyget ”prognosen för en eventuell behandling sågs som mycket dålig efter en eventuell operation”.

Men, det räckte inte för Agria. Kajsa nekas ersättning med motiveringen att hunden inte var färdigutredd, och att fakta i form av röntgen och prover saknas. Kajsa tar förstås illa upp över att få avlivningsbeslutet ifrågasatt, och undrar om hon avlivat hunden i onödan.

Docent Henrik von Euler på Universitetsdjursjukhuset i Uppsala menar att veterinärens formulering borde ha räckt, och Camilla Bratt på Konsumenternas försäkringsbyrå tycker att det borde framgå av försäkringens villkoren om det krävs mer fakta än veterinärens utlåtande.

I det läget intervjuar Åsa Avdic på Plus Lotta Gunnarsson på Agria. En intervju den senare nog ångrar bittert, eftersom Åsa pressar henne till tårarnas rand. Enligt Lotta Gunnarsson har inte Agria gjort något fel som kräver mer bevis – så ser reglerna ut – och hennes enda ursäkt till Kajsa är att beklaga formuleringen i avslaget om att ”av de handlingar vi fått framgår inte att avlivningen var medicinskt motiverad”.

Att Kajsa inte informerades när hon ringde innan – två gånger – att det krävdes mer fakta, tex en röntgenundersökning, slår Lotta Gunnarson ifrån sig: - Hon ska fatta beslutet som känns rätt för henne och hunden i den aktuella situationen. Men försäkringsersättningen är en annan fråga.

Ett svar som upprört många efter programmet. Och som inslaget och intervjun klippts ihop är en PR-mässig katastrof för Agria, som satsat hårt på en kundvänlig profil. Jag säger inte att Plus förvrängt något på något sätt – tvärtom är Lotta Gunnarson en katastrof framför kameran. Jag kan inte låta bli att undra vad hon fått för mandat och instruktioner innan. Uppenbarligen inte att vika en tum.

I ett försök att rädda situationen öppnade Agria en chatt på sin hemsida, mellan 21 och 23, för att svara på tittarnas frågor. Men chatten blev en lika stor PR-mässig katastrof som inslaget. Många ifrågasätter Agrias agerande, men Agrias representanter fortsätter att förneka att Kajsa fått fel råd i telefon, och fastnar bland upprepade inklippta standardsvar om hur bedömningarna går till.

Hanna    Hej, Jag är mycket mycket bekymrad efter dagens inlägg i plus då jag har försäkringar för mina båda älskade katter hos er. Hur kan ni garantera att jag inte blir behandlad på samma oetiska och nonchalanta sätt?

Anna    Hej Hanna! Jag förstår att du har frågor efter inslaget i tv. Det är sällan så att alla fakta tas upp i ett tv-program. Vi kan inte gå in ytterligare på fallet som visades i Plus på grund av sekretess. Våra bedömningar görs alltid på den totala bilden, inklusive alla relevanta veterinärutlåtanden. Om det händer dina katter något ber vi dig kontakta oss för att hjälpa dig. Varje djur är speciellt och varje sjukdom unik. Vill du veta om din försäkring ersätter veterinärvård eller om din livförsäkring ersätter när du avlivar ditt djur kan vi göra en bedömning i förväg.

Och vidare:

Matz Hjalmarsson    Frågan kvarstår? Om en hund avlivas efter kontakter med Er & Besked har lämnats att försäkringstagaren skall göra det som är bäst för hunden. Kan det då råda minsta tveksamhet?

Cina    Agria ger alltid rådet att göra det som är bäst för djuret – men vi kan aldrig lova ersättning över telefon. Varje djur är en individ och varje sjukdomsfall unikt. Därför krävs alltid en bedömning av alla fakta i varje enskilt fall. De som i förväg vill veta om de får ersättning från djurets livförsäkring får rådet att skriva, e-posta eller faxa till oss och be om ett förhandsbesked. Ofta kan djurets veterinär hjälpa till med detta. Vi arbetar alltid snabbt och med stor förståelse för situationen med den här typen av frågor.

Och fallet med Kajsas hund Dharma är uppenbarligen avslutat:

De kunder som inte är nöjda med vår bedömning av ett försäkringsärende har rätt att få det granskat av en Skadeprövningsnämnd som består av representanter från djurägarorganisationer. Denna har även granskat fallet med Dharma och gjort samma bedömning som Agria. Nämnden har haft tillgång till Dharmas samtliga journaler och korrespondens.

Men kan då Agria inte ens erkänna att de gett Kajsa fel upplysningar i telefon? Nej, linjen är fortsatt stenhård, och det enda svaret som ges är:

JOhanna    Man ringer väl till sitt försäkringsbolag för att få reda på försäkringsfrågor och inget annat. Vill man ha andra råd så pratar man väl med sin veterinär. Konstigt att ni svarade så nÄr Dharma ringde.

Frida    Ibland får vi frågor på telefon från ledsna och oroliga djurägare som står inför det svåra valet att behandla eller avliva sitt djur. Agria ger alltid rådet att göra det som är bäst för djuret – men vi kan aldrig lova ersättning över telefon. Varje djur är en individ och varje sjukdomsfall unikt. Därför krävs alltid en bedömning av alla fakta i varje enskilt fall. De som i förväg vill veta om de får ersättning från djurets livförsäkring får rådet att skriva, e-posta eller faxa till oss och be om ett förhandsbesked. Ofta kan djurets veterinär hjälpa till med detta. Vi arbetar alltid snabbt och med stor förståelse för din situation med den här typen av frågor.

Agria finns, som ett modernt företag, förstås också på Facebook. Även där har många kommenterat fallet, och Agria har fortsatt på exakt samma linje. Nu med erkännandet att de ska jobba för att bli tydligare med information om hur man kan få veta om ersättning i förväg. Men fortfarande inget om att de gett Kajsa fel råd. En besökarkommentar sammanfattar det hela, när ”Lollo” på Agria säger att de inte kan uttala sig vad som sagt i specifika fall:

Det togs ju upp på Plus igår vad som sagts eller rättare INTE sagts av er de 2ggr Kajsa ringde. Er representant kunde då inte svara och tydligen kan ni inte det nu heller. Att erkänna att ni gjort fel och ta ert ansvar är vad som borde ske i det här fallet och sen att ni fortsättningsvis informerar bättre nästa gång. Vad ni gör med era kommentarer är att måla in er själva i ett hörn och förlora MÅNGA nya försäkringstagare. Men det kanske inte är viktigt för er att framstå som ett BRA försäkringsbolag.

Och ovanstående sammanfattar hela det PR-mässiga misslyckandet. Att försäkringen har regler förstår alla, och trots att andra experter menar att veterinärens utlåtande borde ha räckt, kanske stormen kanske bara hade blivit en kuling om Agria haft förstånd nog att be om ursäkt och backa och säga att Kajsa fått fel råd i telefon.

Nu kommuniceras istället ”vi vet minsann att vi är bra, vi kan möjligen bli tydligare, men vi gör aldrig fel”. Och vem vill vara kund hos ett sådant bolag?

Till och med en hund vet när man skall göra en pudel.

/Anders Nyman

Externa länkar:
Plus-inslaget: http://svt.se/2.146635/1.2352424/ingen_ersattning_for_kajsas_avlivade_hund
Agria gör bort sig igen: http://blogg.svt.se/plus/2011/03/ett-mycket-litet-plaster/
Agria på Facebook: http://www.facebook.com/agriadjurforsakringhund

P.S. Nu på eftermiddagen visar det sig att Agrias Smådjursombud för Skaraborgs län skriver hur nöjd kund hon är på Agrias Facebooksida – utan att deklarera att hon jobbar för företaget. På Cint är det grundläggande att anställda inte får sätta betyg på egna företag… av förklarliga orsaker. (Tack till SVT Plus för tipset!)

P.P.S. Ombudet, och en misstänkt annan profil, är nu raderade. Agria kommenterar: ”Alla som är ”gillar” sidan är välkomna att göra inlägg, men inte för Agrias räkning. Vi har nu blockerat användaren och tagit bort inläggen. Hälsningar Lollo, Agria”

Här är skärmdumpar på de borttagna inläggen:


Nyhetsrapporteringen åter igång!

Idag drog jag igång konsumentnyhetsbevakningen, efter mer än ett års uppehåll. Varje förmiddag kommer jag gå igenom allt som skrivs i media med konsument- eller  bedrägerianknytning, sammanfatta artiklarna i korta notiser, och länka vidare till hela artikeln hos källan.

Jag har också återupptagit det dagliga nyhetsbrevet till konsumentvägledare, journalister och andra konsument-”proffs”, där de får samma nyheter direkt i mejlboxen. Jag fick direkt tiotalet kommentarer från mottagarna på temat ”Jag har verkligen saknat Cints information, och det har flera av mina kollegor också! VERKLIGEN glad att du är tillbaks”.

Alltid trevligt med uppskattning. Och jag får väl erkänna själv att nyttan av sammanställningen är rätt stor – jag själv har känt att jag haft mycket dålig koll på allt som hänt inom området under uppehållet.

Här är en direktlänk till konsumentnyheterna – än så länge på gamla Cint.se i väntan på den nya sidan:
http://www.cint.se/sweden/asp20/cintnews/shownews.aspx?groupId=1

/Anders Nyman

Försäljningssamtal till småföretagare: Nr 1

Jag fick precis mitt första försäljningssamtal till det mobilnummer jag angett bland annat hos Bolagsverket. Att ringa mig är förstås helt okej eftersom jag är företagare. Som företagare bör man också veta att det är helt godkänt att ingå muntliga avtal över telefonen och att den ångerrätt man har som privatperson saknas.

Det innebär förstås att man bör vara YTTERST restriktiv med att tacka ja till saker över telefonen. Jag vill till och med gå så långt som att säga att man ALDRIG bör ingå avtal över telefon, eller ens tacka ja till något som kanske inte ens låter som ett avtal – som att bekräfta adressuppgifter för ”Gula Sidorna”.

De som ringde mig var 0650390972, vilket enligt Vemringde-appen i min mobil är listat på ”Jennie på Företagscenter i Hudiksvall”. En snabb googling gav träffar på ett ”Hewal Företagsrådgivarna”, vilket J. bekräftade var dem. De erbjöd rådgivningstjänster för företagare och kunde bland annat analysera vilka bidrag jag kunde söka.

Med J. i luren hittade jag dock spår av en ”blogg-bävning” från 2008 om företagets metoder. En kund hade missat att säga upp avtalet, som då förlängdes automatiskt, blivit sur och bloggat om det, något som snabbt spreds. Hewall försökte då anlägga moteld genom egna bloggar och falska kommentarer, och till sist genom att kontakta den missnöjde bloggaren som uppfattade det som ett hot att bli stämd om han inte ändrade sitt inlägg. Först 6 månader senare gjorde Hewal en pudel, vilket kan läsas här:
http://www.backendmedia.se/2009/05/18/hewals-bortforklaringar/

Den typen av företag gör jag inte affärer med, förklarade jag för den ändå rätt trevliga säljaren. Och så fick det vara bra med det. Nu hade jag inte tackat ja även om företaget haft ett helt fläckfritt förflutet, men ovanstående visar både på vikten att kolla upp de man gör affärer med, och att hålla sig i skinnet som företagare själv och inte bete sig illa eller oetiskt på något sätt. Internet är som en elefant och glömmer aldrig…

/Anders Nyman

P.S. Hewal heter numera ”Rådgivarna i Sverige AB”, och adressen hewal.se länkas vidare till www.radgivarna.org.

Rättigheter för tågresenärer

Det trillade ner en inbjudan i mejlkorgen förra veckan, till ett seminarium med titeln ”Vilka rättigheter har du som resenär i EU? Är de tillräckliga? Behövs det förbättringar?

”Alla borde ha samma grundläggande rättigheter när de reser inom Europa. För att uppnå detta mål finns det numera en EU-lagstiftning för passagerares rättigheter när de flyger eller åker tåg. En lagstiftning för resor till sjöss har nyligen antagits, och förhandlingar angående bussresor är nu inne i ett avgörande skede.

Den 29 juni inledde kommissionens vice ordförande Siim Kallas och Meglena Kuneva, f.d. kommissionär för konsumentfrågor och nu rådgivare för frågor som rör passagerarrättigheter, en informationskampanj för att göra alla resenärer medvetna om sina rättigheter.”

Även om jag inte officiellt börjat jobba med konsumentfrågorna igen smet jag dit idag, och träffade bland annat Meglena Kuneva. Seminariet var väl lite sådär vad gäller interaktion från de 20-30 i publiken, moderatorn fick jobba för att det inte skulle bli helt tyst. Själv satt jag  och bläddrade i pressmaterialet vi fått och upptäckte att det faktiskt finns en EU-förordning om tågresenärers rättigheter.

Jag tänkte direkt på Twitterstormen de senaste dagarna mot @sj_ab – SJ:s officiella twitterkonto – angående ett blogginlägg från en minst sagt missnöjd rullstolsburen resenär, och tog upp frågan på seminariet.

Bakgrunden är ett inlägg från Erik Ljungberg på sajten ursparat.se – ett upprop mot SJ – där han berättar om sina erfarenheter om att försöka boka tåg från Göteborg till Gävle. Han hittade till det speciella nummer röreelsehindrade ska ringa för att boka, och lyckas till slut få bokat fram till Stockholm. Sen tar det stopp, och efter konsulterande med kollegor kommer Malin på kundtjänsten fram till:

”Du får ta X2000 från Stockholm, förbi Gävle, till Östersund och sedan ta en färdtjänst tillbaka till Gävle!”
”Va!? Stannar inte tåget i Gävle?”
”Jo…”
”Finns det ingen ramp eller hiss där?”
”Jo…”
”Är det personalbrist?”
”Nääe… Alltså tåget stannar två minuter i Gävle – men du hinner inte stiga av med din rullstol då. Du får bara gå av och på på ändhållplatserna!”
”Det tar inte mer än 30 sekunder för mig att ta mig av om det finns utrustning på plats!”
”Jo, jag får inte boka – då mina överordnade bestämt det”

Efter ytterligare 30 minuters argumentation inser Malin det orimliga och bokar en färdtjänstbuss mellan Göteborg och Gävle istället. Historien fortsätter med farsartade försök att få ut biljetten. Hela inlägget kan läsas här:
http://ursparat.se/2010/10/21/dummare-an-taget/

Blogginlägget spred sig raskt till Twitter, där SJ har ett officiellt Twitterkonto. Snart rasade det in så kallade återtwittringar av orinaltweeten: ”@SJ_AB God morgon. Behöver en officiell kommentar till detta. En bra officell kommentar. ”

Bland annat Miljöpartiet uppmärksammade sidan via sitt eget Twitterkonto. Svaret från SJ till alla som twittrat frågan blev till slut: ”Vi har uppmärksammat den här texten och vår Kundtjänst arbetar nu med frågan.”

Allt detta hade jag i bakhuvuden när jag bläddrade i pappret om tågpassagerarnas rättigheter. Det var på engelska, och hade en avdelning om ”What rights do rail passengers with a disability or reduced mobility have?”. Jo, bland annat stod det:

”The EU rail passenger rights legislation ensures that passengers with reduced mobility can travel in a way that is comparable to other citizens.

Railway companies and station managers have to establish non-discriminatory access rules for the transport of disabled persons and persons with reduced mobility, including for example the elderly.”

och vidare bland annat:

”Railway companies shall provide disabled persons and persons with reduced mobility with assistance on board, as well as during boarding and disembarking from a train, all free of charge.”
http://europa.eu/rapid/pressReleasesAction.do?reference=MEMO/10/282&type=HTML

Det finns några regler också, bland annat att den rörelsehindrade måste beställa resan minst 48 timmar innan, och komma tidigare till stationen. Något jag tror är uppfyllt i det aktuella exemplet.

Så, jag ställde helt enkelt frågan till EU-kommissionens representanter: Är ovanstående nekande att få kliva av vid Gävle verkligen förenligt med det aktuella EU-direktivet?

Nej, det kunde varken Meglena Kuneva eller Veronica Manfredi hålla med om, utifrån vad jag berättade. De tyckte det var ett utmärkt exempel på behovet av EU-kommissionens informationskampanj om vilka rättigheter man som passagerare faktiskt har. Henrik Hoffmeister, jurist på Konsumentverket, uppmanade också den drabbade (Erik Ljungberg) att anmäla SJ till Konsumentverket så att saken kunde prövas.

Så, hör ni SJ! Läs på om förordning 1371/2007 av den 23 oktober 2007 om rättigheter och skyldigheter för tågresenärer och tänk om – och kom med ett bra, officiellt svar till hela historien.

/Anders Nyman

Marknadsföring i sociala medier granskas

Apropå mitt tidigare inlägg, om konsumentvägledning i sociala medier, noterade jag just att Konsumentombudsmännen i de nordiska länderna inlett en granskning av marknadsföringen i just sociala medier. Målet är både att skaffa sig en överblick av vad som finns idag, och se om reklamen bryter mot de regler som finns.

”Reklam via e-post och sms kräver att mottagaren sedan tidigare samtyckt till att ta emot reklam från avsändaren. Det kravet måste också ställas på en del av den marknadsföring som sprids genom sociala medier. De nordiska konsumentombudsmännen vill titta närmare på var gränserna går enligt den lagstiftning som gäller i dag”, skriver Konsumentverket i ett pressmeddelande 5 oktober.

Särskilt intressant är marknadsföring som riktar sig direkt till barn. Vet du som läser något exempel? Tipsa gärna!